Varför?
Att förstå vad äldre ’behöver’ och vad de ’vill’ möjliggör för individanpassade, ekonomiskt gångbara och högkvalitativa innovationer. Med andra ord lösningar som slutanvändaren faktiskt kommer att anamma.
Hur?
Sociala innovationer kräver både problemlösning och meningsskapande. När det gäller problemlösning fokuserar man på nytta och funktion (vad en specifik innovation – produkt eller tjänst – gör och hur), medan meningsskapande handlar om att fokusera på formen och skönheten (vad den innovationen betyder och för vem).
Exempel av möjliga arbetssätt
Fotoelicitering
Fotoelicitering är en metod som använder visuellt material för att få fram kommentarer och spontana reflektioner från deltagarna. Olika typer av visuellt material som används brukar vara foto, video, målningar, tecknade bilder, graffiti eller reklam.
Varför?
Ett tjänsteorienterat perspektiv innebär att man lägger uppmärksamhet åt både tekniska och sociala aspekter i dagens samhälle. Vidare krävs det åtskilliga mänskliga, ekonomiska och materiella resurser för att den nya tjänsten ska vara hållbar och bli långlivad: allt detta kräver en gemensam insats.
Hur?
För att en ny tjänst ska bli gångbar så krävs det att det byggs relationer mellan olika och relevanta aktörer (individer och organisationer), samt en ganska flexibel allokering av tid och resurser. Detta innefattar ett antal aktiviteter som syftar till att skapa motivation för aktörerna, så att ett gemensamt synsätt skapas och ett samarbetsinriktat mindset utvecklas som kan håller i längden.
Exempel på möjliga tillvägagångsätt:
- Genomförbarhetsstudier/förstudier
- Piloter
- Funktions- eller innovationsupphandlingar (som specificerar funktionen som en tjänst ska uppfylla)
Exempel av möjliga arbetssätt
Concept sorting
Concept sorting är ett disciplinerat sätt att gå igenom en mängd begrepp, organisera dem på ett rationellt sätt och sedan gruppera dem i olika kategorier. Dessa begrepp genereras oftast fram under möten specifikt avsedda för ideation.
Persona
Persona är en metod för att definiera och dokumentera potentiella användares personligheter. Genom att analysera olika typer av potentiella användare och gruppera dem utefter attribut som de delar så definieras olika personas. Man kan alltså se personas som olika typer av personligheter. Ett begränsat antal personligheter, eller personas, skapas och betraktas sedan som representativa för målgruppen för projektet. Detta urval av identifierade personas definierar och ramar in det utrymme för möjligheter som innovationsteamet kan fokusera på för att skapa ett koncept. På så sätt kan koncept som möter dessa personas’ behov och passar in i sammanhanget utformas.
User journey map
User journey map är en flödeskarta som visualiserar en slutanvändares steg genom dennes upplevelse av en tjänst, från början till slut. Denna metod delar upp användarens resa i olika delar för att skapa insikter i möjliga problem som kan uppstå längs vägen samt eventuella vidare möjligheter för innovation.
Varför?
Att realisera lösningarna är det sista steget i en lång process. Att samarbeta i denna fas ger oss möjligheten att se över förutsättningar och möjliga strategier för att utvärdera fördelar och nackdelar hos de alternativ som inte tidigare har diskuterats.Här bör deltagandet inte bara vara begränsat till chefer och beslutsfattare i stort, utan de som utför arbetet bör också involveras eftersom deras deltagande höjer processens legitimitet och ökar sannolikheten att den fullföljs.
Hur?
För att underlätta implementeringen behöver organisationer och medarbetare samarbeta gällande flera olika aspekter: testning av detaljer, genomförbarhet, gångbarhet, tekniska kravspecifikationer, samt identifiering och delning av de nödvändiga kompetenser som krävs för att fullfölja den valda strategin och planera utvecklingsprocessen.
Examples of possible means:
- Riskanalys som en del av den projektledningsmodell som används, vilket oftast görs i början på implementeringsprocessen
- Aktivitetslista som uppdateras under processen.
- Den specifika projektledningsmodellen som specificerar roller (som t ex en styrgrupp) och milstolpar.
Exempel av möjliga arbetssätt
LEGO® SERIOUS PLAY®
LEGO® SERIOUS PLAY®-metoden är en process för att moderera möten, kommunikation och problemlösning där deltagarna leds genom ett antal frågor, för att successivt gräva djupare och djupare inom ett visst område. Processen går ut på att varje deltagare får tillgång till ett antal utvalda LEGO®-bitar och sedan bygger sina egna 3D-modeller som respons till de frågor som moderatorn ställer. Dessa 3D-modeller utgör sedermera grunden för gruppdiskussioner, kunskapsöverföring, problemlösning och beslut.
LEGO® SERIOUS PLAY® method is a facilitated meeting, communication, and problem-solving process in which participants are led through a series of questions, probing deeper and deeper into the subject. Each participant builds his or her own 3D LEGO® model in response to the facilitator´s questions using specially selected LEGO® elements. These 3D models serve as a basis for group discussion, knowledge sharing, problem solving and decision making.
Open Space Technology
Open Space Technology är ett sätt att hålla möten, konferenser, internat och offentliga event som fokuserar på en specifik uppgift eller ett viktigt mål– men som börjar utan någon formell agenda, utöver en mer generell.